Sliiirar.


Denna outfiten ror jag helt klart i hamn. Fredag förresten, i helgen lyder jag under v&v, vin&vodka. Hoppas vi inte ses för då lär jag vara pinsam.

Hon är sexig och hon vet det.


Hej detta min töntiga cpkompis emma. Hon vill hångla ikväll. Ah ni ser ju. 
Sugen? Sögen? Ring 070511*966.

Hej på er mina barn.

Jag är fett weird. Verkligen. I helgen slog det mig på riktigt. När jag är på en fest, och går på toa, och toapappret är slut, då MÅSTE jag ALLTID byta till en ny och slänga den gamla och göra fint. När jag är full liksom!? Vem tänker på sånt då!? Jag. 
Det bör också nämnas att mitt rum alltid är cpstökigt och att jag aldrig skulle komma på att byta toarulle hemma. 

Jag tror på största allvar att jag bidrar till städningen på festen genom detta. Jag känner mig liksom duktig.




Förövrigt har jag miljökunskap och alla tror att jag antecknar som helvete. Tji fick dom.

CHACHA








Dessa tankar slår mig verkligen varevigaste dag. Vi homo sapiens är inte så olika ändå. Nu ligger jag förövrigt i min säng som är full av smulor. Bara en sån sak. Mys!
Hoppas ni ska pandashotta lika mycket som jag inatt. Hej då familjen!
(alla bilder är ifrån http://so-relatable.tumblr.com/, och jag skriver bara det för att inte åka in i finkan pga typ att jag snor någons bilder. Önskar egentligen att jag slapp skriva detta så ni trodde att det var jag som var så himla fyndig)

För många ramliga flickor ramlar förbi.

Igår var det en riktig klassisk pandashotnatt!

Den såg ut ungefär såhär:
-golvfest hos mig, där man försöker bli så full som möjligt så att man har saker att prata om.
-vidare till hemmafest, där vi inte kände husägaren och han inte kände oss. 
-gå in på toa det första man gör, bara för att slippa stå i hörnet och inte ha någostans att sitta.
-bli full.
-kärleksförklara till ALLA på festen. Oerhört mycket "du är ju så himla snygg" eller "vi känner ju knappt varandra men vi är nog bästa vänner" eller "du är så himla skön".
-bryta ut i hetsiga diskussioner om politik, om värderingar och om åsikter som inte leder någonstans.
-shotta vodka ur redan använda shotglas.
-bonda med ALLA man har haft osämjor med på festen. Mycket "men jag hatar ju inte dig" eller "nu ska vi börja hänga igen" eller "nu lovar vi att vi hälsar i matsalen i fortsättningen"
-polisen kommer och knackar på dörren.
-få "ska vi gå ut och röka"-frågan som egentligen betyder "ska vi gå ut och hångla bakom knuten".
-ögonblicket då alla slutar älska varandra, och börjar hata varandra istället. Slagsmål i hallar och blodiga näsor.
-tappa bort jacka, skor och väska. Sedan börja anklaga alla i närheten för att ha snott dessa.
-"bara vila ögonen" på efterfesten.
-upptäckten att alla på efterfesten har rökt upp sina cigaretter och sedan skrapa ihop dom få som finns kvar, givetvis mentol, och få tre bloss var.


Discovän!!

En av mina bästa discovänner är sofia. Hon borde bli nämnd här, bara för att.

Sofia har genom disconätter lyckats med bland annat följande:
-spytt i en buss.
-suttit på en stol med bara tre ben. Utan att ha märkt det.
-ramlat tre gånger på väg över ett dansgolv.
-tappat bort sin iphone på krogen. Kastat sig ner på alla fyra och krypit för att sedan hitta den.
-tänt en cigg i en rökfri bar. Fem gånger om. På samma kväll.
-ramlat i en trappa, samtidigt som hon gav sin kompis hjärnskakning.
-slagits.
-spytt ifrån en balkong.
-dunkat sitt eget huvud emot en vägg.
-suttit sönder en väska.
-glömt sitt leg när vi skulle på krogen. Börjat lipa. Sparkat i en stolpe. Fått jätteont i foten.
-hånglat med en kille. Killen frågade mig, fem gånger, hur full hon var. Hon själv visste inte.
-somnat på en efterfest hos någon hon inte kände. I tron om att alla sov där. När hon vaknade på morgonen var det bara hon kvar. 

Förstår ni hur ball det är att upptäcka nätter med henne? 
Här är hon och emma thee, vi ska festivala i sommar. Önska oss lycka till.

Visst känns det fint att va vid liv? Eller?...

Min favoritdel på alla disconätter är när man kommer hem ifrån allt kalasande.
Tvätta bort sminket, ta ur linserna, ta en dusch så man slipper lukta usch, plocka fram vatten för att förebygga eventuell bakfylla, stänga av telefonen så man slipper bli väckt av andra nattugglor och vika iordning finkläderna så de inte blir skrynkliga. 

Skoja!

Min hatdel på alla disconätter är när man kommer hem ifrån allt kalasande.
Stå på yttertrappan i tjugo minuter och leta efter husnyckeln som man sedan inser att man glömt någonstans, därefter ringa på och hoppas att någon vaknar, få skäll när denne någon öppnar för att man aldrig har nyckeln med sig.
Sedan är det hjärnfysiksnivå på att få av sig skorna och jackan, samtidigt som man förväntas kunna stå upp. Efter detta missöde ska man självklart äta något efterlängtat, vilket oftast blir något äckligt, som kalla strips eller torra mackor. Detta äter man sedan framför datan och försöker hindra lusten att kommentera sönder hela facebook.
Det hela slutar med att man somnar, ovanpå täcket, med smink och kläder och linser och hela kittet fortfarande kvar. För att sedan vakna nästa morgon, helt insmord i maten man aldrig åt, utan förmågan att se eller röra sig. Med smink inte bara i ansiktet, nejnej, det har letat sig ner på halsen, på armarna, i lakanen osv. Kläderna har man mirakulöst tagit av sig i sömnen, och dom finner man aldrig igen.
Till råga på allt; kruttorr i munnen. Och minst fyra mil till närmaste vattenkran. 
Och ha en brorsa som säger: -du har ju sett värre ut... eller?

Rock and roll.


Bakom kulisserna.


Det är ju så jävla gött att vara bakis. Och läcker är man också. Hela livet ligger för ens fötter.
Det är nog därför folk blir ihop med varandra hela tin, för att man ska bli garanterad kärlek även när man mår som ett löv och ser ut som ett skrotufo. 

Life of a discotjej.

Igår gick jag till skolan i en tröja jag inte hade haft på ett tag. Efter halva skoldagen insåg jag att det var spya på armen. Precis i höjd med oj-nu-måste-jag-låtsas-som-inget-och-torkar-mig-runt-munnen-med-armvecket. Bara en sån sak, det var säkert en skojig natt.

Bakom kulisserna.


Det här är emma. Hon är beroende av nikotin. Så beroende att hon tar upp en slängd glödande fimp ifrån marken och röker upp filtret. Det är vad hon sysslar med på bilden ovan. Men det är lugnt, jag är van vid pinsamma människor. Och människor som tar mina rester.

Forever young.

Bland det värsta jag vet är när vuxna människor i allmänhet och vuxna föräldrar i synnerhet kommenterar statusar eller bilder på facebook om alkohol. T.ex. "Vad är det jag ser i glasen ha ha ha;);) *blinkblink*" eller "Ni dricker väl inte ALKOHOL;)" eller "Ta det lugnt nu!! Ha ha ha".

För vet ni vad? Ni som är vuxna. Vi gör precis vad ni gjorde när ni var tonåringar, när ni inte kunde köpa öl på systemet, när ni inte hade fast jobb, när ni fick visa leg på krogen och när ni sov i en obäddad nittiosäng i ett tonårsrum.
Var det livshotande? Var det hemskt? Var det ett hot emot samhället?

Förmoligen inte. Det var bara spajj va, jävligt kul emellanåt? Att vara ute tills det ljusnade och dricka öl och farsans vodka? Att smyga in genom ytterdörren och ramla igenom huset och somna med ytterkläderna på? Att tycka magnus ugglas låt jag skiter stämde så jävla bra in på livet.

Så take a chillpill och låt oss också lära av våra misstag.
Och ni får ju även den fantastiska möjligheten att skaka på huvudet åt oss och säga "vad var det jag sa?", och vem vill missa den chansen? 

(Ps. jag är inte emot gränser, gränser ska finnas. Annars vet man inte när man gör fel. Men jag emot trångsynthet, fördomar och erfarenhet som används på fel sätt)

Peace fuckers!


OCH DU MÅSTE VA SJUK, SJUK SJUK SJUK.

Jag är sjuk, alltså vara-hemma-ifrån-skolan-sjuk. Inte sjuk i huvudet. Sjuk i halsen och i näsan och sen har jag feber men vet inte riktigt var den sitter.

Då sa mamma: Nu när du är sjuk måste du lyssna på din kropp, inte röka eller dricka alkohol eller ränna ute på nätterna med för lite kläder.

Fack tänkte jag. Om hon hade lagt till hångla och dansa och sova länge så hade hon eliminerat precis allting jag tycker riktigt mycket om.

Och flötigt hår har jag också. Bilden ger inte det flötiga håret rättvisa. 


Trolsk tisdag.

Bakom kulisserna med lisa gee denna dag:
-jag ramlade med cykeln påväg till skolan. Inte någon låtsasramling utan pangbom-ner-på-marken-ramling. Smutsade ner kjol, fick blåmärken på höger lår, skrapade upp hand samt armbåge. Ingen såg.
-tog två hamburgare i maten, var hungrig. Den sista var inte lika lyckad som den första, åt bara halva av den. Kan bero på att jag tog bönor i den första, bönor är gott.
-har sånt skoskav så det inte går att gå i mina dr martens, löste problemet genom att inte stoppa ner foten helt. Alla undrade vafan det var för fel på mig. 
-började gråta när jag hostade, det gjorde ont.
-var på apoteket två gånger. Köpte hosttabletter, alvedon samt compeed. Gömde mig bakom en hylla för en tjej som jag trodde var arg på mig, det var fel tjej, kände henne inte.
-upptäckte att mascaran var slut, skulle låna mammas, hittade inte den. Tog en gammal skitmascara.
-såg en gammal vän när jag cyklade, glömde hälsa, skämdes.
-läste sms ifrån helgen som jag hade glömt av, skrattade åt mig själv. Jävlar vad rolig jag är efter några öl, not.
-blev sugen på att vara så bakis så man bara kan äta detta:


Det här gör mig verkligen svinkåt.


Och nej. Detta luktar inte ironi. Det luktar fantastiskt.

Bakom kulisserna.


Det här är emma, hon livnär sig på fyllemat. 

Ps. Hon har aldrig betalat för det en endaste gång.