Igår var det en riktig klassisk pandashotnatt!

Den såg ut ungefär såhär:
-golvfest hos mig, där man försöker bli så full som möjligt så att man har saker att prata om.
-vidare till hemmafest, där vi inte kände husägaren och han inte kände oss. 
-gå in på toa det första man gör, bara för att slippa stå i hörnet och inte ha någostans att sitta.
-bli full.
-kärleksförklara till ALLA på festen. Oerhört mycket "du är ju så himla snygg" eller "vi känner ju knappt varandra men vi är nog bästa vänner" eller "du är så himla skön".
-bryta ut i hetsiga diskussioner om politik, om värderingar och om åsikter som inte leder någonstans.
-shotta vodka ur redan använda shotglas.
-bonda med ALLA man har haft osämjor med på festen. Mycket "men jag hatar ju inte dig" eller "nu ska vi börja hänga igen" eller "nu lovar vi att vi hälsar i matsalen i fortsättningen"
-polisen kommer och knackar på dörren.
-få "ska vi gå ut och röka"-frågan som egentligen betyder "ska vi gå ut och hångla bakom knuten".
-ögonblicket då alla slutar älska varandra, och börjar hata varandra istället. Slagsmål i hallar och blodiga näsor.
-tappa bort jacka, skor och väska. Sedan börja anklaga alla i närheten för att ha snott dessa.
-"bara vila ögonen" på efterfesten.
-upptäckten att alla på efterfesten har rökt upp sina cigaretter och sedan skrapa ihop dom få som finns kvar, givetvis mentol, och få tre bloss var.

Alltså. Jag säljer lite saker och så på min andra blogg. En så kallad "bloppis". Så jag fotade
tusentals jävla plagg och skulle gruppera de på datorn. Gjorde en mapp för skjorts och shortor. 

Men va?? Nej?? Jag trodde seriöst i några dagar att det stavades så. Shorts och skjortor. Eller?
Alltså HATAR ordet skjorta. Ser så fruktansvärt fel ut.
Ni vet när man säger ett ord typ tusen gånger tills man börjar tvivla på dess existens? Typ gaffel.
Eller stol. Har så himla många gånger tvivlat på att det finns något som heter gaffel eller stol. 
Men liksom.

Skjorta?????????? DET FINNS INTE?
tänker bara på stjärtar.

En av mina bästa discovänner är sofia. Hon borde bli nämnd här, bara för att.

Sofia har genom disconätter lyckats med bland annat följande:
-spytt i en buss.
-suttit på en stol med bara tre ben. Utan att ha märkt det.
-ramlat tre gånger på väg över ett dansgolv.
-tappat bort sin iphone på krogen. Kastat sig ner på alla fyra och krypit för att sedan hitta den.
-tänt en cigg i en rökfri bar. Fem gånger om. På samma kväll.
-ramlat i en trappa, samtidigt som hon gav sin kompis hjärnskakning.
-slagits.
-spytt ifrån en balkong.
-dunkat sitt eget huvud emot en vägg.
-suttit sönder en väska.
-glömt sitt leg när vi skulle på krogen. Börjat lipa. Sparkat i en stolpe. Fått jätteont i foten.
-hånglat med en kille. Killen frågade mig, fem gånger, hur full hon var. Hon själv visste inte.
-somnat på en efterfest hos någon hon inte kände. I tron om att alla sov där. När hon vaknade på morgonen var det bara hon kvar. 

Förstår ni hur ball det är att upptäcka nätter med henne? 

Ungefär såhär mår jag idag. Underbart.

Hej. Asså heeeeeeeeeeeeeeeejhejhejhej. Vafan. Denna bloggen glömde man ju av rätt snabbt.
Och sen när man väl kommer ihåg den och tänker uppa har man glömt lösenordet. 
Och när man väl kommer ihåg lösenordet så har man inget att uppa om längre. Och round it gooes omg



iiiallafall. För att få liv i lådan kanske ni behöver ge oss en utmaning. Vad vill ni att vi ska göra?
Ska vi klä ut oss till terrorister och spatsera på ålderdomshem? Ska vi krypa runt på Willys och
sno gelehallon? Ska vi göra en musikvideo? Alltså DARE US. WE DARE. Så filmar vi allt och så
får vi igång hallåan här inne igen. Deal? Deal.

Min favoritdel på alla disconätter är när man kommer hem ifrån allt kalasande.
Tvätta bort sminket, ta ur linserna, ta en dusch så man slipper lukta usch, plocka fram vatten för att förebygga eventuell bakfylla, stänga av telefonen så man slipper bli väckt av andra nattugglor och vika iordning finkläderna så de inte blir skrynkliga. 

Skoja!

Min hatdel på alla disconätter är när man kommer hem ifrån allt kalasande.
Stå på yttertrappan i tjugo minuter och leta efter husnyckeln som man sedan inser att man glömt någonstans, därefter ringa på och hoppas att någon vaknar, få skäll när denne någon öppnar för att man aldrig har nyckeln med sig.
Sedan är det hjärnfysiksnivå på att få av sig skorna och jackan, samtidigt som man förväntas kunna stå upp. Efter detta missöde ska man självklart äta något efterlängtat, vilket oftast blir något äckligt, som kalla strips eller torra mackor. Detta äter man sedan framför datan och försöker hindra lusten att kommentera sönder hela facebook.
Det hela slutar med att man somnar, ovanpå täcket, med smink och kläder och linser och hela kittet fortfarande kvar. För att sedan vakna nästa morgon, helt insmord i maten man aldrig åt, utan förmågan att se eller röra sig. Med smink inte bara i ansiktet, nejnej, det har letat sig ner på halsen, på armarna, i lakanen osv. Kläderna har man mirakulöst tagit av sig i sömnen, och dom finner man aldrig igen.
Till råga på allt; kruttorr i munnen. Och minst fyra mil till närmaste vattenkran. 
Och ha en brorsa som säger: -du har ju sett värre ut... eller?

Rock and roll.